Nanny Palmkvist (1862-1940)
Nanny föddes 18 augusti 1862 i Torrlösa utanför Svalöv. Hon utbildade sig till folkskollärarinna i Kalmar och fick sedan jobb på Södra Skolan i Helsingborg 1885. Hon fortsatte arbeta på flera olika skolor i Helsingborg i tre decennier, men kämpade vid sidan av sitt arbete för rättvisa för barn, kvinnor och djur.
Hon skrev romaner, politiska skrifter och humoristiska artiklar. Hon var med och startade upp och drev ett dussintal föreningar och verksamheter i Helsingborg. Där drev hon pensionatet och läsesalongen Tysta Marie och från Helsingborg cyklade hon många hundra mil ut i resten landet som en av de första kvinnorna i Sverige.
Hennes kompromisslösa kamp för sina visioner om ett helt nytt samhälle gav henne mäktiga motståndare, vilket också präglade hennes sista år i livet på ett mer personligt plan. Hon har osynliggjorts i historieskrivningen fram tills nu, men äntligen börjar hennes idéer få ny spridning.
Nannys skrifter
Testamentet (1889)
Roman om familjehemligheter. Läs här.
Ensam till Städjan (1892)
Reseskildring och två noveller. Läs här.
Öppet bref till Sveriges kvinnor: om behofvet af en allmän svensk kvinnoförening (1894)
Politiskt upprop om kvinnlig rösträtt, lika lön för lika arbete med mera. Läs här.
Framtidens Folkskola (1910)
Kritik och visioner om den svenska folkskolan. Läs här.
Mot ökade upprustningar: för fred och avväpning (1914)
Kortare skrift med uppmaning till organisering för fred. Läs här.
Du skall icke begära din nästas hus (1935)
Personlig och politisk skrift om välfärden och om hennes eget visionsprojekt på Högatoft. Läs här.
Nanny Palmkvist 